Kina stoppar Volvo

  Kinas regering har bestämt att stoppa inköp av utländska bilar till landets myndigheter.

Volvo PV:s vd Stefan Jacoby har tidigare sagt att bolaget satsat hårt på att ta sig in på marknaden för regeringstjänstebilar.

- Den marknaden utgör en stabil försäljningsvolym samtidigt som det stärker varumärket i Kina om landets statstjänstemän kör Volvo, sade han till DI för drygt en vecka sedan.

Irland får miljardlån

Internationella valutafonden (IMF) godkände sent på måndagen ett lån på ytterligare 4,3 miljarder dollar till skuldtyngda Irland, som en del av det treåriga stödprogram som lades fast 2010. 

Efter tre års tillbakagång uppvisade den irländska ekonomin en tillväxt på 1 procent under förra året.
IMF passade på att berömma Irlands arbete för att ta sig ur skuldkrisen, men varnade samtidigt för att landets tillväxt väntas sjunka till en halv procent under 2012.

Lyft för Ericsson

Börsen är något upp efter öppning. Mycket tack vare Ericsson.

Stockholmsbörsen orkade inte riktigt följa de ledande Europabörserna upp under fredagens öppningshandel. Telekom gav stöd åt OMXS30.

Klockan 10.05 var OMXS30 0,2 procent högre till noteringen 1.098,3. Omsättningen var 2,2 miljarder kronor på Stockholmsbörsen medan omsättningen inklusive Chi-X, Burgundy, Turquoise och Bats uppgick till 2,8 miljarder kronor.

I Europa steg DAX och Euro Stoxx 0,8 respektive 0,5 procent. CAC avancerade 0,4 procent.
Inom OMXS30 var telekomaktierna Ericsson B och Nokia enda bolag som steg mer än 1 procent med uppgångar på 1,4 respektive 3,2 procent.

Störst förlorare inom indexet var de senaste dagarnas rapportvinnare Swedish Match som tappade 0,8 procent.

FI tappar grepp

Finansinspektionens rapport om högfrekvenshandeln blev en mager skapelse som säger långt mer om myndigheten själv än den gör om det omdebatterade fenomenet. Ett illavarslande tecken från en finansmarknad helt lämnad åt sitt eget öde. 

Regeringen och Finansinspektionen håller på att helt tappa greppet om värdepappersmarknaden. Det är min slutsats efter att myndigheten på tisdagen presenterat sin undersökning om högfrekvenshandel.
Jag misstänker att det var fler än jag som hade förväntat sig ett grundligare arbete. I ett läge där marknadens förtroende är ifrågasatt, där Stockholmsbörsens handel flyttar till illa genomlysta OTC-arrangemang och utlandsbaserade ”dark pools”, kan det förväntas av Finansinspektionen att en sådan fråga adresseras med största möjliga seriositet.

I stället presenterade myndigheten en sammanfattning av forskningsläget och en enkätundersökning med 24 deltagande banker och fondbolag. De enda unika slutsatserna med relevans för Sverige var så löst grundade på anekdotiska bevis och anonyma intervjuer att det hela känns ovärdigt en myndighet.
I den mån slutsatserna har någon som helst verklighetsförankring är det dessutom graverande att 92 procent av deltagarna ansåg att handeln på börsen präglas av osunda handelsmönster. Det vore ett fullständigt oacceptabelt underbetyg på den svenska börshandeln.
Så varför hade Finansinspektionen inte gjort en kvantitativ analys? Varför fördjupade sig inte myndigheten i börsernas regelverk, som kanske mer än något annat banat väg för de nya handelsmönster vi nu ser?

Resurserna räcker inte, är svaret, och inspektionen sätter nu hoppet till ”ny forskning”. Ska en myndighet hoppas på ny forskning?
Finansinspektionens slutsats blev till slut att högfrekvenshandeln inte hotar den finansiella stabiliteten, men att handelsdeltagarna inte litar till marknadsövervakningen. Det är inte så konstigt, då den är helt utlagd på närmare tio olika konkurrerande marknadsplatser.
I det ljuset är det fullständigt obegripligt att Finansinspektionen, fem år efter avregleringen, ännu inte har ett eget övervakningssystem som kan analysera den samlade orderläggningen i svenska aktier.

Frågan har självklart politisk resonans och får Mats Odells visioner om ”Finansplats Stockholm” att låta som ett gammalt skämt. Om regeringen inte vill, om Finansinspektionen inte har råd, och om börsen själv saknar trovärdighet – vem ska då ta ett långsiktigt ansvar?

Förtroendet är på sikt värdepappersmarknadens kanske viktigaste tillgång, och det krävs inte mycket fantasi för att inse att det är mer än Stockholmsbörsens handel som på sikt kan hamna i London.

Flygplan ska lyfta Saab

I sommar lyfter Neuron för första gången. Planets nya teknik ska göra det svårupptäckt – dessutom är det obemannat. För svenska Saab är det ett viktigt steg mot framtidens flyg, inte minst på den civila sidan
 
Neuron är en i grunden militär satsning som sex länder står bakom och inte vill visa alltför mycket av. Även om man periodvis har talat rätt mycket om vissa delar av projektet som pågått ända sedan 2003.

Riktigt på allvar har man varit i gång sedan 2006 och för ett år sedan kunde Saab också leverera det färdiga flygplansskrovet som byggts i Linköping. Det gick till Dassault som sedan arbetar vidare med planet. Även i det arbetet är Saab och de övriga samarbetsbolagen med och nu håller man bland annat på med prover på marken innan det är dags för den första flygningen.

Neuron är byggt med stealth-teknik som ska göra planet svårt att upptäcka och påminner till formen mycket om det amerikanska bombplanet B2.

I grunden är Neuron till för att militären och industriföretagen ska kunna testa ny teknik och få idéer till hur man så småningom kan gå vidare när det är dags att börja bygga en ny typ av plan, eller vad man nu väljer för lösning för framtidens militära flyg.

Dessutom är det ett sätt för industrin att få i gång nya samarbeten och hålla kompetensen uppe. Det kan annars vara ett problem när man mest arbetar med projekt som sträcker sig över de flera decennier som ett stridsflygplan lever.

Genom Neuron har Saab till exempel kunnat ha ett hundratal personer som varit med och från grunden utvecklat ett nytt plan. Mycket av den erfarenheten har sedan kunnat användas i arbetet med Gripen och enligt Mats Palmberg, marknadschef och ansvarig för framtida produkter på Saab Aeronautics, har bolaget på det viset i vissa delar fått ned kostnaden för Gripen med upp till 40 procent.

Det som sticker ut mest med Neuron är kanske ändå att det handlar om ett obemannat plan. Det är ett område där USA väckt stor uppmärksamhet med sin växande flotta av förarlösa flygplan som använts i flera krig.

Trots den uppenbara militära inriktningen är det ändå den civila sidan som på sikt verkar mest intressant. Att det börjar med militären beror på att de är mer villiga att betala för utveckling av den senaste tekniken.

–På längre sikt är den civila sidan sannolikt mycket större än den militära, säger Mats Palmberg.

Obemannade flygplan ger till exempel nya möjligheter för kustövervakning och för polis och räddningstjänst som behöver få överblick vid stora olyckor. De kan också användas för skogsövervakning, kontroll av kraftledningar och så vidare.
 
En del av tekniken kan också användas i vanliga passagerarplan för att avlasta piloterna och ge dem bättre hjälpmedel. Fast det dröjer nog innan vi vågar ta steget fullt ut och även flyga med ett plan som saknar piloter.

Centralbanker i grekiskt skuldutbyte

Det förefaller finnas en överenskommelse om att centralbanker kan delta i ett skuldbyte vad gäller deras innehav av grekiska statsobligationer, som de har i sina egna portföljer.

Det är fortfarande oklart om ECB:s vinster från innehav av grekiska statsobligationer kan komma att överföras till Grekland. 

Läs mer här.

Nya hot mot grekiskt stödpaket

Delar eller möjligen hela det andra stödprogrammet till Grekland kan komma att skjutas upp och det måste inte sluta med att det konkursmässiga landet ställer in betalningarna, rapporterar Reuters med hänvisning till flera EU-källor. 

En möjlighet är att euroländerna helt enkelt inte ger mer stöd förrän efter det grekiska nyvalet, som de flesta räknar med kommer att hållas i slutet av april.

– Det finns förslag att fördröja stödpaketet till Grekland, eller att dela upp det, så att det inte blir en omedelbar betalningsinställelse, sade en EU-källa till Reuters.
Enligt en annan EU-källa är det Tyskland, Finland och Nederländerna som vill bromsa stödet till Grekland, för att kunna få säkrare löften om att Grekland faktiskt avser att genomföra utlovade åtstramningar och reformer.

En möjlig uppdelning skulle kunna vara att betala ut de utlovade 30 miljarder euro som banker och fonder har utlovats om de går med på en skuldlättnad för Grekland. Genomförs skuldlättnaden skulle även kapitaltillskott till de värst drabbade grekiska bankerna kunna betalas ut.

Regeringen vill minska SAS-ägandet

De svenska, norska och danska regeringarna har vidtagit "konkreta steg" som kan leda till en försäljning av flygbolaget SAS

Regeringarna ska ha bett rådgivare att komma med förslag hur en affär skulle kunna gå till. De tre staterna är största ägare i SAS. För fjolåret redovisade SAS ännu en förlust till följd av konkursen i flygbolaget Spanair, som SAS ägde en dryg tiondel av.
Tyska flygbolaget Lufthansa har setts som en möjlig uppköpare. De köpte tidigare Australian Airlines. Även Qatar Airways har nämnts i samband med en SAS-affär men uppgifterna har tillbakavisats av SAS.

SAS pressas, i likhet med många andra flygbolag, av hård konkurrens och dyrt bränsle. För fjärde kvartalet 2011 redovisade SAS en förlust på 2,1 miljarder kronor. Där 1,7 av dessa kan tillskrivas förlusten när Spanair gick i konkurs. SAS fortsätter att spara och under året kommer 300 administrativa tjänster att försvinna. Målet är att spara fem miljarder kronor under 2011 och 2012.